Här berättar jag om de två år, 2001 och 2003, jag var med i Expedition Robinson.

Våren 2004 valdes jag av svenska folket till "Bäste Robinson genom tiderna på Robinsonbokens hemsida. Robinsonboken

Vintern 2001, när vi just kommit hem från Australien, såg vi en vinjett i TV som talade om att det var sista chansen att söka till Expedition Robinson. Maj-Lis sade "om jag skulle söka" och jag hjälpte henne med en ansökan. Hon ångrade sig och bad mig söka istället och resten vet ni. Expedition Robinson är inte bara en ren "överlevnadstävling". I så fall skulle många av deltagarna vara jägarsoldater. Deltagarna utgör ett snitt av Sveriges befolkning, men är friska fysiskt och psykiskt. Jag anser att den viktigaste egenskapen är anpassningsförmåga samt förmåga och vilja att hålla sig igång oavsett temperaturer eller väderlek. Jag är en överlevare enbart i det att jag levt sedan 4 januari 1941. Min far blev bara 51. Min stridsplan inför Robinson var att följa min levnadsregel "Ett vet jag som aldrig dör, domen över död man!"

Expedition Robinson blev ett äventyr som jag nog aldrig kommer att glömma. Min målsättning var förstås att vinna, men övergripande handlade det för mig om att uppträda på ett sådant sätt att mina söner och min frus barn, våra släktingar och bekanta och Norrbottningarna inte skulle behöva skämmas för mig. Jag ville visa TV-tittarna att man kan göra en bra insats i Expedition Robinson utan att vara manipulerande och oärlig. Om jag lyckats med det är upp till er att avgöra.

Det mesta var positivt. Jag fick använda min anpassningsförmåga till att finna olika sorters ätbara växter och till att överlista de djur jag hittade under mina dagliga utflykter. Kontakten med de andra deltagarna var väl si så där med de flesta och bra med Sara, Sofie och Niklas. Veganen Niklas, och jägaren, jag, samsades bra tillsammans! Vi respekterade varandra. Jag respekterade också Maria, Tommy, Sara, Sofie och Bosse väldigt mycket. De övriga var trevliga men var mest med varandra. Sylvia hann jag inte lära känna, men hon verkade vara en tuff dam.

Jag hann avliva en hel del myter om vad som är och inte är ätbart.

Jag hittade på ett te som var gott ihop med skivade sockerrör (som jag också hittade). Jag hittade massor av sjögurkor som vi wokade. Jag åt tång. Jag hittade Kassava, ananas och palmskott samt en sorts ärtskidor. Jag plockade frukter i träden med hjälp av ljustret. Jag fångade fyrtionio mycket stora landkrabbor och 10  vanliga krabbor, fem varaner och ljustrade två stingrockor. Jag hittade på ett sätt att få ut stora musslor ur de stenar de var inkapslade i. Jag åt levande myror och svalde levande fiskar innan vi fick eld. Jag kröp runt bland strandstenarna med de andra deltagarna och plockade snäckor som vi kokade och åt när det var ont om övrig föda. Tyvärr kunde jag inte vara med och rensa dem eftersom jag inte kan sitta framåtböjd. Jag spelade och sjöng för de andra istället. Vi hade fått en gitarr som delpris i en tävling. Jag fick behålla den och den finns nu hemma hos mig.

Jag fiskade ett par gånger med Ellas nät de första dagarna, men överlät sedan sysslan till de andra. Tommy lagade nätet så länge han hade material till det (från sin flugfiskeutrustning). Han fick för övrigt en del fisk innan han förlorade sin bästa fluga. Vår basföda var annars kokos och sockerpalm (tillväxtpunkten). Jag sökte överallt efter ormar att ljustra och äta, men det fanns inte ens havsormar. Den orm som visades i TV fick lag Nord i pris i en tävling. Den kom nog från fastlandet.

Det fanns inget sötvatten så vi fick två dunkar vatten varje morgon. Jag hittade en flaska med 7-10 cl arrak som jag tutade i mig i smyg. Jag bröt vänster stortå andra eller tredje dagen och hade därför en hel del besvär i de fysiska tävlingarna. Men en 60 års gubbe skall inte heller ha så stora chanser att vinna över vältränade killar och tjejer från 24 till 41 år, även oskadad. När tån läkt fick jag en svår infektion under högra stortånageln. Det var nog ännu värre, för då kunde jag inte ha skor på mig. Den läktes sista dagarna och sista tävlingen var jag nästan helt besvärsfri. Tommy och jag vann flest individuella tävlingar, (före "plankan"), Tommy vann fyra och jag tre. Jan och Jan Emanuel vann två vardera och Zübeide och Emma var sin som de delade med Tommy respektive mig. Andreas hade nog klarat sig bland de bättre om han varit kvar i de individuella tävlingarna. Jan-Emanuel vann sedan "plankan" och Jan utslagningstävlingen mot Tommy. Det mesta var dock för tungt för damerna. Några tävlingar där kvinnliga egenskaper kunde vara värdefulla hade inte skadat ur rättvisesynpunkt.

Livet efter Robinson

Jag håller just på att sammanställa ett par klippärmar. De är i tabloidformat och har 60 sidor. Jag ser att sidorna inte räcker till, men jag har sparat materielet. Det är utdrag från dags- och veckopressen, löpsedlar, veckopress och månadsdito, en del med upp till fem sidor långa reportage. Ängesträsk har hamnat på kartan.Vintern 2002 kom det två fullsatta bussar från Skellefteå in på gårdsplanen och jag fick gå in i dem och ta guidens mikrofon och berätta om mig själv. Min hårddisk är fylld av mail, jag har brev och kort från människor från hela Sverige. Om jag hade vunnit skulle jag ha låtit djupborra en brunn, köpa ett bubbelbad för två och en champagnekylare. Brunn och bubbelbad är på plats och champagnekylaren fungerar jättebra. Vi har lagt klinkers i hela källaren och målat taken och väggarna - allt utan att låna en krona. Jag gör marknadsför ABU Garcia, Coastline Hats, Curly Trading AB, Jörnkängan, Lotinfällan, Norma, Småländska Vapen, Magellan, Wirehus och Romahome. Nu har vi också köpt ridhästar. Maj-Lis har en islandshäst, hennes äldsta barnbarn (Tyra) har fått en shetlandsponny och jag en norsk fjording. Vi delar dessutom ett kallblod (travare) med Maj-Lis son Rickard. Vi rider ofta och länge och mest i obanad terräng (skogar).

Kommentarer 2003

Första avsnittet, landstigningen
Så är man igång igen. Denna gång på den ö där örådet var beläget 2001. Det var verkligen kul att träffa de andra från olika årgångar och Emma och Zûbeyde från mitt år. Alla var trevliga och positiva –låt vara att jag som vanligt var borta många timmar från lägret och vet faktiskt inte hur det var då. Det var samtidigt nervöst. Vi misstänkte att fyra veteraner skulle åka ut i en första veterantävling. Jag hade bestämt mig för att inte lova något särskilt denna gång. Jag ville inte gräva min egen grav. Pakterna började direkt och det handlade inte om vem som skulle röstas ut först utan om vilka fyra som skulle ut först för att säkra tillvaron för övriga. Det blev att lista folk i prioritetsordning. Det var inte så svårt. Jag visste ju vilka jag respekterade som överlevare och det är faktiskt viktigare för mig än vem som snackar mest. Tjejerna var från början en mer än oss och med Birgitta i spetsen drev de en pakt för att plocka bort killar och behålla övervikten.
Jag kom på dem när jag kom tillbaka efter en långfärd –från fel håll.
Jag började denna gång direkt med att sondera stränderna för att ta reda på användbara saker. Datorskärmen låg bland annat skräp och var naturligtvis ointressant. Jag hittade däremot ca 100 meter hoptrasslad flätad grov lina som jag redde ut och tog hem. En mängd stora nätdobbar blev till matskålar åt i stort sett hela gänget. Ett trasigt, rostigt ljuster blev något att jobba på för kommande dagar. Martin och jag följdes åt ganska ofta och jag tog med honom till den gamla örådsplatsen där vi hittade virke och en del andra nyttigheter trots att den var igenväxt. Jag berättade för Robban och Johan var de kunde hämta virke till ett hus. Själv byggde jag en egen säng bredvid kåtan. Några slanor, två rissäckar som jag hittat och lite av linan. Regnkappan blev tak och jag hade mitt eget krypin där ingen störde med snarkningar. Det höga gräset döljer stora, 2-3 meter djupa hål efter mineralletning för länge sedan så man får vara försiktig om man förflyttar sig där. Det är också mycket jobbigt att gå i. Det är som att gå i djupsnö. Jag har hunnit hitta grejer som blev bra som arbetsbord och matbord. Två stockar blev sittplatser efter en insats där jag fick hjälp av Pål att rulla bort dem till elden.
"Tävlingen"
Läkaren bad Kent, Birgitta och mig att inte ta några risker i första tävlingen. Den var svår när man är stel i kroppen, jag är reumatiker. Jag visste ju att Leif, Robban och Mirre är grymma tävlingsmänniskor, men ett par dagar med Martin gjorde att jag direkt räknade in honom i det gänget. Mia och Sylvia gjorde kanon bra insatser. Min chans i tävlingar är om det handlar om problemlösning. Vi fick veta att nästa tävling blir mot utmanarna men detta till trots kan det ju bli så att mer än en skall bort. Utröstningen av Birgitta eller Robban var det enda vettiga. Båda är paktbildare. Om inte Mia hade röstat på Johan och brutit tjejpakten hade båda fått lika många röster. Då hade det blivit ännu mer spännande.
"Mat"
Vi fick mat i en låda vid ankomsten och den borde räcka i åtminstone tre-fyra dagar. Vi får vatten i dunkar. Det finns inget vatten på ön. Två av deltagarna har nät som personlig sak. Jag har min Ghurkakniv. Martin och jag har redan konstruerat olika fällor och satt ut där vi hittade spår. Jag har hunnit hitta sockerpalm som ni såg, men det är mycket glest med bestånden i närområdet. Jag skall ut och söka längre bort. Zubeyde hittade en sjögurka, men den går ingenstans och vi har mat. Både växter och djur håller sig bäst tills man tar dem. Zubeydes primalskrik skär som knivar i mina öron och jag håller mig på avstånd trots att jag tycker om henne. Jag är för gammal för hennes påhitt. Alla har uppträtt respektfullt och vänligt mot mig så här långt. Jag är något tveksam beträffande Pål som inte kan förstå att jag faktiskt kan oroa mig för honom trots att vi är medtävlare. Han håller på att bränna sönder sina fötter . Jag bad honom använda sockarna ett par dagar. Ön är inte lika tillgänglig som Sribuat där jag ljustrade rockor och fångade jättekrabborna och jag har inte hittat något mangroveträsk.
Jag stortrivs och ser fram emot att maten skall ta slut så det blir lite tuffare. Råttorna prasslar i snåren och det finns varanspår även om det är från små djur. Det är ont om kokosnötter, men jag och Mirre har hittat den röda frukt som finns på alla öar och som äts av flygande hundar.


Det sista äventyret, 2
"Utmanarna presenterar sig"
De verkar vara ett segt gäng förutom hon som vägrar äta för att det är ohygieniskt i naturen! Jag undrar hur hon trodde att det skulle vara? Deras patetiska försök att öppna en kokosnöt gick dåligt trots att de hade både yxa och kniv. De hittade ingen mat och den höga luftfuktigheten gör att det är stört omöjligt att få upp eld med hjälp av pinnar. Idén med båge som drillar pinnen är rätt, men man måste satsa på att göra den stark. Det var underligt att alla missade den viktigaste detaljen när de fick välja var sin sak. Killarna är biffiga, tjejerna är vältrimmade och alla är i en bra ålder för det här äventyret.
"Tävlingen"
Sex personer ur varje lag stängs in i var sin håla i marken. Lagen skall gräva sig ut för att hamna i var sin bur. Robban och Leif var självskrivna och Pål ville absolut vara med. Tjerna valde själva. Tävlingen kunde lätt ha slutat med förlust för oss. Den stora skillnaden var Leif! Han mobiliserar sina krafter och tar ut sig med att lyfta alla andra så att han måste få hjälp av mig för att orka stå efteråt. Han är en fantastisk kille.
"Örådet"
Så får hon åka hem. Hon ser ut som om hon vunnit högsta vinsten. Hon har bett om att bli utröstad. Laget får sitt tändstål och kan äntligen börja laga mat.
"Veteranerna"
De musslor vi plockade i förra avsnittet är inbäddade helt i sten och är mycket besvärliga att få fram. Man måste slänga stenen mot andra stenar tills den spricker. Varje mussla representerar så få kalorier att det kan ifrågasättas om det blir + eller – efter energiförbrukningen. Jag hittade emellertid två rostiga men mycket bastanta järnrör som jag plattade till i ena änden och så hade vi två spett! Det underlättade högst väsentligt. Martins och mina fällor och fågelsnaror har hittills inte givit någon fångst. Varaner har varit dit men undvikit att gå in. Jag har hittat sockerrör, frukt och sockerpalm samt barr att koka te av. Man behöver C-vitamin. Zubeyde och Sylvia har varit ute och paddlat. Den kanot vi har bär inte en vuxen karl om det blåser det minsta. Flickorna väger tillsammans för mycket, så kanoten vattenfylls och de driver in mot en stenig strand där de ropar på hjälp. Leif och jag tar oss dit och det visar sig att de inte kan komma iland på grund av att bottnen där är översållad med sjöborrar. Vi lyckas få iland dem, men Leif får en tagg i sin ena stortå. Jag tar mig ut i kanoten och ligger i vattnet i den så att jag kan paddla hem den.
Kent pallade inte längre. Han är fem år äldre än jag och opererades för tarmvred i våras.
Malou vill åka hem, och hon är snart helt täckt av loppbett. Hon har tappat modet och det bidrar säkert väldigt mycket att hon har fem barn hemma.
"Olyckan"
Ensam ute i djungeln råkade jag kliva upp på en upphöjning som visade sig vara en begravd järnkista som tydligen var kvar från världskriget. Den gav vika och resultatet blev att muskeln mellan fot och knä skars upp och den yttre delen hängde ut. Jag tog mig hem med blodet strömmande och svimmade på vägen. När jag gått till min egen säng kom de andra dit och jag låg sedan ned tills doktorn hade fixat till mig. jag skadades även på undersidan av benet. Allt tog ca tre timmar.
"Dagen efter"
Kvällen innan har flickorna har varit och kramat mig och gråtit en skvätt och Zubeyde kom med sin näringslösning för att jag skulle kunna få i mig något. Jag har haft feber och frossa på natten och varit tvungen att ta mig till djungelkanten för att tömma min oroliga mage. Efteråt hasade jag mig ut i vattnet på rygg och tvättade mig med benet upp i luften. Det var tyst i lägret och ingen vaknade. Jag kunde inte sova för att det gjorde ont och dunkade i benet. På morgonen säger många att de vill ha mig kvar och att vi nog skall hitta på en lösning. Jag tillverkar ett solskydd. Jag slipar upp vår machete och mina knivar för att åtminstone kunna göra någon nytta. Jag tillverkar ett ljuster och jag öppnar kokosnötter. Martin har varit mycket hjälpsam men bekymrad. Johan verkar tro att jag är stålmannen. Han säger att han vet att jag fixar det här. Jag sover nästa natt. Den säng jag tillverkat ser liten ut, men den är mycket skön och helt skyddad för dagg, vind och regn. Vi har fått veta att det är tävling nästa dag och jag hoppas att det är en kunskapstävling.


Det sista äventyret, 3
∑Leif och Björn"
Ledsen puhbjörn ser hoppet fara! Jag hade tänkt att någon skulle inse, att det vore rätt tryggt med en partner som ingen ansåg vara ett hot, men där gick jag på pumpen. Denna morgon hade jag fått sova gott hela natten. Martin kom förbi och kollade hur det var med mig samtidigt som han berättade att det var tävling. Jag sade att jag nog stannade kvar och öppnade kokosnötter medan de tävlade, men han berättade att de sagt att om jag inte kom skulle jag bli diskad. Jag öste in några värktabletter, tog mig till båten några hundra meter längre bort och med hjälp av mina vänner även in i den utan att blöta bandaget. Väl framme var det rätt långt att gå, för jag hade verkligen ont. Det var jobbigt att stå, men det var spännande att se utmanarna tävla. Bland killarna fick jag direkt en favorit, Mille! Hans ”de é lugnt”, när alla utom han och Vincent hoppat av var kul att höra. Tjejerna var tappra och Camilla tapprast. Hon var mager, mest skinn och ben men med en vilja som kan försätta berg. Vet ni vem hon hade bestämt sig för att välja?
Jo, björnen! Jag hade alltså blivit kvar, vald först till och med. Det var skönt att höra henne tala om det på Spy bar. det innebär att om inte Leif hade reagerat som han gjorde skulle han och jag varit kvar och Martin och Pål åkt ut. Jag vet hur det är med svartsjuka, men jag tror att Leif överreagerade, för jag har träffat Anna och hon verkar inte vara sjukligt svartsjuk. En fin och trevlig tjej som nog hade unnat Leif en triumf.
Pakter"
Paktbildningen är i full gång. Robban är i sitt esse understödd av Pål. Emma använder sina långa, fuktiga blickar för att styra männen i sin närhet och lyckas förmodligen bra. Johan mutar nästan Zubi med sitt renkött, men han är illa ute och alla medel är tillåtna.
∑Tävlingen"
Denna tävling var ett bra sätt att säkra Mirres framtid. Drygt två timmar klarade hon sist, och hon har inte lagt av sig. Jag anar en styrning här. I den här tävlingen visade det sig att de tuffaste killarna inte alltid måste vinna. Zubeyde överraskar. Hon är inte lika flamsig och hon visar att det finns mycket gott gry i henne! Om hon lugnade ner sig lite blir hon en av de tjejer som har en chans. Emma är empatisk och snäll som vanligt.
∑Gränslandet"
Jag får frågor om jag har hamnat i ”gränslandet”. Svaret är –där har jag varit i nästan hela mitt liv! Jag har alltid varit lite utanför det liv andra lever. På ett party står jag oftast ensam med kotterier runt omkring. Jag är van, så det berör mig mycket litet.
∑Vad tycker jag?"
Den ende killen i utmanarlaget jag är tveksam till är Vincent. Min erfarenhet säger mig att det är livsfarligt med människor som vägrar att lyssna på erfarnare dito för att de känner sig nedvärderade om de gör det. Det finns nästan alltid någon att ta lärdom av. Pål visar självdistans och självironi. Det tycker jag om. Han vågar attackera Vincent som jag nog också tycker vänder kappan efter vinden. Mina favoriter är nu Martin, Mille och Johan bland killarna och Camilla eller Mirre bland tjejerna. Jag tycker om både Emma och Zubeyde, men de kanske inte har samma kapacitet. Nu brukar det ju visa sig att kapaciteten inte betyder så mycket, så vi får väl se. Ni slipper se undertecknad köras i kärra (som på väg till stupstocken) till båten. Efter tävlingen fick jag inte ta ett steg! På vägen träffade jag utmanarna och fick veta att jag skulle ha blivit vald. Var är jag i nästa program? Ja, antingen är jag i Ängesträsk eller i ”gränslandet” (där jag i och för sig alltid är).


Det sista äventyret, 4
"Gränslandet"
Sylvia och Michael kommer till detta års paradis. En egen hydda mat, litteratur, fiskegrejer och en härlig strand skapar en hög trivselfaktor. Frånvaron av regnskog skapar problem med bukfyllnaden. Här finns förmodligen bara ilandflutna kokosnötter. Sylvia måste ha blivit imponerad av sin parkamrat, för jag tror att hon medvetet lät honom vinna.
Den orm Sylvia såg är mat för den som vågar ta reda på den.
Vincent reagerade ungefär som Leif gjorde förra året när han fick sin chans. Han tror tydligen att han skall krossa allt motstånd, -hm!
"Snacksalighet"
Lars och Pål tycks vara utsedda i år av TV att vara de stora tänkarna. En massa snack och lite gjort. Påls förlöjligande av Martins jaktturer visar bara att han inte har någon som helst erfarenhet av överlevnad. Det behövs många och ibland långa turer innan man får något att bära hem. För det mesta blir det tomt i påsen. Det gäller att vara envis! Man får aldrig ge upp!
Naturen är skafferiet. Allt man tar ut ur det måste man äta upp. Det förstörs fort. Inget får kastas, det är mycket ont om sockerpalm efter alla år av robinsontävlingar. Pål har rätt när han tillrättavisar Zubeyde. Det är lätt att slarva med tillvaratagandet när man inte har besväret med att hämta hem maten.
"Lagindelningen"
Båda lagen verkar överens om att indelningen har gått snett. Övervikt i styrka i ett lag som får innehålla Johan, Robban och Vincent. Nu handlar tävlingarna även om klurighet och smidighet och det visar sig att det kan vara viktigare ibland.
"Stormen"
Det går fruktansvärt fort! Plötsligt är stormen och regnet över en och regnet är iskallt. Bästa stället att ta skydd är i vattnet som är 25 grader varmt, annars i en klippskreva eller under ett tätt träd. Grabbarna fick lära sig något nytt av naturen, något som Martin och jag vetat sedan vi var barn.
"Tävlingen och örådet"
Klurigheten vann och i örådet går det som vanligt. Robban och Johan har preparerat sina partners i hopp om att veteranerna skall få rösta i en eventuell omröstning. Zubeyde går i fällan och gräver därmed sin egen grav. Daniel inser att det förmodligen är kört om laget förlorar nästa tävling. Utmanarna kunde nu ha klarat av att bli kvar om de samsats.
"Varanjägaren"
Martin vet att det bara finns en sorts djur att jaga på ön. Han har konstruerat en fälla och han lyckas också fånga sin första varan som han flår och tar tillbaka till lägret där Pål nu får äta upp sina spydiga ord. Lars fattar inte hur svårt det är att jaga i den här miljön. Han är bara årets snackare. Han gör ingenting annat. Martin är värd all uppmärksamhet han kan få. Han är den ende som ids röra på sig. Martin fick överta min ghurkakniv. Jag sade att han kommer att bära den med heder och jag fick rätt. ”Lill-Rambo”, fortsätt du dina jakter och lyssna inte på skitsnacket.
"Pakter"
Tänk att det skall vara så svårt för ett gäng som kommit tillsammans till den här tävlingen att komma överens om att få bort någon av paktbildarna i veterangänget? Nu har dom sålt taskan till räven, i det här fallet Johan som är bra på övertalning. Han är en ”räv”, en duktig räv och han jobbar ju helt enligt spelets regler. Tror någon att Emma och Zubeyde skulle rösta mot varandra?
"Profiler"
Fortfarande är det veteranerna som syns och hörs och gör nytta. Från utmanarsidan har man fogat sig och gör inte mycket annat än snackar. Varför går ingen av dem ut och gör en rejäl insats för att visa att dom också kan? Svaret gav kanske Jenny. Hon hade ingen ”aning” om någonting. Jag undrar om hon hör till dem som aldrig vågade fråga i skolan? Jag trodde nog att hon skulle vara lite mer naturmänniska.
Jag ser fram emot nästa avsnitt som om jag vore med ännu.


Det sista äventyret, 5
"Gränslandet"
Mia och Vincent kommer till paradisön. Jag kommer ihåg Mia som en stark, bussig och ärlig tjej. Jag gav henne ”reiki” innan jag skadade mig. Hon plockade ett par mandariner åt mig som tack. Här får hon möta en stark och mycket taggad kille i en tävling som kräver både tanke, styrka och att man inte får mjölksyra. Hon klarar det nästan. Nu blir det stadspojken som blir kvar. Han verkar inte trivas så bra, men han lyckas i alla fall få ner lite C-vitaminer ur ett träd tillsammans med sig själv.
"Lagen"
I lag nord har Emma hämtat sig efter förlusten av sin vänninna Zubeyde och kommit in i tjejgänget. Hon har fått tillbaka sitt goda humör. Här ser man nästan aldrig en tjej göra något nyttigt. Det finns dock ett undantag, Jenny, hon klättrar upp i en kokospalm och skär ner kokosnötterna. Det ser lätt ut, men det kräver både styrka och mod. Det finns inga grenar att hålla i och om man hasar ner skrapar man sönder sig ordentligt. Kul att en norrbottning visar att vi kan! Pål fortsätter att ”snacka ”. Det är alltid fel på andra, den här gången är det Jenny som får ta skiten i det egna laget och Johan och Robban i motståndarlaget.
I lag syd är det pakterna som gäller. Johan försöker snacka in sig hos Daniel och det kan behövas.
"Auktionen"
Det fortsätter att vara gott om mat! egentligen behöver man inte jaga och fiska. Man smugglar ris, choklad, cigaretter och annat och tillsammans med det man får av tävlingsledningen klarar man sig bra. Robban har satsat på att ha många brev kvar till den sista saken, ”hemliga lådan”.
Han lyckas också med detta och får också med sig ett par kalkoner. Mirre och Mille fixar färdiglagad mat, sprit och öl samt verktyg. Lådan kanske avgjorde Robinsontävlingen. Mariana gör något mycket fult. Hon väljer vilka brev som skall bli kvar, hennes egna! En av deltagarna 2001 gjorde en mycket ful sak också. Fulare! Vem det var har jag lovat att behålla för mig själv, men den personen skulle jag aldrig vilja ha med på en öde ö!
"Robinsontävlingen"
Banan är mycket tuff. Om tävlingen hade ägt rum hemma hade den kanske inte varit så svår, men där nere tar kroppen stryk av ständig svettning, vitaminbrist och brist på andra viktiga byggklossar i form av allsidig kost. Det visar sig att Antoni blir just så viktig för laget som man trodde. Lag Syd vinner och lag Nord åker hem för att grubbla över vilka man skall rösta ut.
"Örådet"
Pål fortsätter att snacka. Han gör inte mycket annat. det verkar som om han inte har ett uns självkritik. Röstningen skickar ut Madelene och Martin. Nu är det inte fråga om att de utröstade skrattar. Madelene gråter och Martin är både ledsen och besviken. Han är en tävlingsmänniska och vill också visa att han gör rätt för sig. Här hjälper inte det. Båda ser helt förstörda ut.
"Ballongdans"
Tjejerna har beställt nakendans och Johan, Daniel och Robban ställer upp. Jag blir alltid lika förvånad över att tjejer skriker och tjoar när en kille vågar klä av sig. Inte var det väl speciellt sexigt? Inte var det väl så vågat heller? Spännande??? Om någon hade tappat sin kokosnöt hade väl någon av tjerna ”dånat”.
"Avsnittet"
Jag tycker att det var ett ganska tamt avsnitt där det bara handlar om prat och tävlingar. Jag saknar hungern, slitet med att fixa något att äta, glädjen över att få skaffa fram maten själv och inte få den serverad. På min hemsida www.singsong,se kan ni läsa om hur motsvarande avsnitt var 2001. Robinson har förändrats.
"Tjatten"
Varför i all världen skall Antoni tjatta i stället för någon av deltagarna? Tur ändå att det inte var Jan-Emanuel som kom ner.


Det sista äventyret, 6
∑Dr.Jekyll och Mr Hyde"
Pål fortsätter att förbrylla med ömsom elakheter och kvickheter, ömsom vänlighet som när han bär en fotskadad Jenny till hängmattan och kramar om henne. Han skroderar högljutt om hur han skall lura Robban och framförallt Johan –som ju dessutom är ”officer”! Han verkar ha någon fobi mot yrkesmilitärer. Vågar jag förmoda att han aldrig gjort lumpen?
∑Gränslandet"
Martin och Madelene tar chansen och åker till gränslandet. Madde ställer nog upp bara för att Martin inte skall åka ut. Hon visar detta sedan i tävlingen, där hon uppträder ungefär som Sylvia gjorde i tävlingen mot Michael. I och med det finns det fortfarande tre norrbottningar med i programmet. Norrbottningarna har också toppat tävlingen om ”svenska folkets Robinson”. Vi har faktiskt varit ohotade hittills. Sist är det Jenny som toppat veckolistan. Robban har aldrig varit i topp, men han har alltid funnits bland dem som är i översta delen av listan.
∑Överlevnad"
Robban och Zubeyde visar prov på ”omvänd” överlevnad när de beger sig ut i djungeln med kamera i släptåg. Dumdristighet har inget med djungelliv att göra. Ett skrubbsår som infekteras av flugor kan ställa till stora besvär. Tv visar djungelbilder där man också ser en apa. det gillar jag inte eftersom man inte behöver ljuga om vad som finns i djungeln. Där det inte finns dricksvatten finns det heller inga apor. Daniel och Zubeyde kutar runt i grundvattnet och försöker fånga tångkrabbor. Dessa är för små för att tillgodogöra sig så det är egentligen bortslösad energi förmodligen mest för kamerans skull och för att visa de andra att de gör något nyttigt. För övrigt verkar det inte som om någon behöver försöka skaffa käk på ”robinsonsätt”.
" Robinsontävlingen"
En fysiskt krävande tävling eftersom ruschen fram till nätet skapar mjölksyra som förstärks av krånglet att fortsätta fram till klätternätet. Här gäller det armstyrka och vana att klättra samt modet att släppa sig ner i nätet under efteråt. Här briljerar Robban men också Mille. Pål och Johans insatser är tveksamma. De höll aldrig på att komma på fötter efter att ha ramlat på vägen hem. Övrigas insatser var inte särskilt mycket att prata om. De gjorde dock sitt bästa.
Lag syd förlorade trots att Robban gett dem en överlägsen ledning, men ser ni honom klaga?
∑Depparedan"
Zubeyde är övertygad om att hon och Daniel skall åka ut. Hon deppar och det går ut över omgivningen, även över Jenny i motståndarlaget som anklagas för att göra sig till för att få ömhet. Hon börjar också fantisera om pizza, vin mm och det är farligt om man vill behålla gnistan. Hon verkar helt less på tillvaron och harmonierar inte med sin partner.
∑Örådet"
Zubeyde och Mariana har möjligheten att rösta ut Johan eftersom Camilla vill avbryta. Mariana lovar att rösta på Camilla men sviker. Detta medför att Daniel och Zubeyde åker ut, Camilla bryter tävlingen och Johan blir kvar. När förlorarna erbjuds att tävla om den återstående platsen skänker Zubeyde bort den till Daniel. Längtan efter ”det ljuva livet” blev kanske för stor?
∑Sammanslagningen"
De som nu är kvar blir kvar ända till slutet, antingen i tävlingen eller som badgäster på resorten.
Ännu har det inte framskymtat när invånarna i Gränslandet skall återinförlivas med de övriga som nog lär få en mindre chock.
∑Slutligen"
Programmet håller ännu, men egentligen enbart på grund av intrigerna, robinsontävlingarna och öråden. Deltagarna vaktar mest på varandra och det verkar livsfarligt att avlägsna sig från gruppen, inte för farorna där ute, utan för vad de andra skall koka ihop medan man är borta. Jag känner igen det där. Jag struntade i det och fick betala 2001. De här deltagarna kanske är klokare? Jag tvivlar dock på att det är detta folk vill se. Annars skulle det se annorlunda ut i TV-röstningen! Ingen av ränksmidarna har hittills varit i närheten av toppen. Camilla som chattade på Svt hemsida efteråt visade därmed att hon antingen har dåligt minne eller att hon säger vad hon tror att folk vill höra. Till mig har hon sagt inför andra personer att hon skulle ha valt mig först om jag inte varit skadad, sedan dess har det varit Johan utom all konkurrens och nu är det Pål. Om jag därmed oavsiktligt framhävt mig själv när jag skrit om vad hon sagt till mig så tar jag nu tillbaka det och skäms. Jag mår nog bäst av att ha skadat mig trots allt och sluppit sällskapet. Jag gillar inte svammel.


Det sista äventyret, 7
∑Gränslandet"
Här ser det ut som om alla är gullegull med varandra. Nu blir det ju ändå en tävling bland de fyra i nästa avsnitt och då återvänder en av dem. Martin lyckas förmedla att han faktiskt fångade tre varaner innan han blev utröstad. Jag vet det sedan tidigare och även att han tog med en av dem till Pål för att han skulle få ta ur den och flå den. Det gick faktiskt bra! En poäng där till Pål.
∑ Lag Nord"
Johan försöker att bryta upp pakten med Robban när han märker att han får mycket kritik från de övriga. Robban gillar inte att Johan smyger i bakvattnet.
∑Lag syd"
Här låter det likadant som i förra avsnittet. Johan skall ut, särskilt för att han är officer.
∑Hopslagningen"
Nu är det som i Agatha Christies ”Tio små negerpojkar”. Daniel fick ju en fribiljett tillbaka så att man nu är tio. Daniel försöker få Johan att tro att dom kommer bra överens men hans grundavsikt är att hämnas på Johan. Den nya ön ser mycket spännande ut. Där skulle jag vilja tillbringa en tid med min Maj-Lis på överlevnadsvillkor. Ön är stor och fylld av regnskog. Mirre har varit där förra året och vet ju en del om var man får fisk och kanske om var man fångat krabbor. Lars är tydligen mycket missbelåten med Daniel som han tycker är obehaglig och falsk. Lägret byggs upp på mycket kort tid kanske något beroende på att en hel del materiel fanns kvar från tidigare. Det skulle ha tagit tid att fläta den färdiga vägg de hittade. trots att det verkar finnas gott om ris (ni vet de där små grynen) i skogen utspelas en liten fight mellan Robban och Pål utanför kameran. Robban blir akut magsjuk och ordineras just ris av läkaren. Detta vill inte Pål ställa upp på och han ifrågasätter att Robban skall få ris från det Pål anser att han bestämmer över. Pål styr och ställer enväldigt. Han har tagit den mest centrala platsen –köket. Det var så Kenny styrde ”käringpakten” 2001.
∑Robinsontävlingen"
Ny regel igen, vinna eller försvinna är vad som gäller i framtiden. Tävlingen var tämligen enkel, en minut är inte oöverstigligt för någon vare sig man är gammal eller ung, kvinna eller man. Varje person som framkallat film vet hur man räknar för att det skall bli rätt antal sekunder. Jag har testat och kom till 62. Här hade nog Johan lite fördel av sina militära kunskaper. Johans vinst kom nog som en stor besvikelse för gänget som hade beslutat sig för att få bort honom direkt.
∑Örådet"
Robban får smaka på sin egen medicin. Den är besk som ju medicin skall vara för att man inte skall ta för mycket av den. Hans förhoppning om att det skulle kunna bli en fortsättning kom på skam eftersom utröstning från och med nu betyder ”ute ur tävlingen”.
Efter örådet försöker Pål provocera Johan men utan framgång. En del av detta händer utanför kameran. Emma verkar ha skiftat lojalitet, är hon rädd för Pål? Hans uppträdande som Dr Jekyll eller Mr Hyde gör nog att man måste vara ganska tuff för att våga stå emot.

"Slutligen"
Det här är inte min musik! Det är för mycket snack och intriger och för lite överlevnad. TV väljer att inte visa att man faktiskt fiskar hela tiden, bär hem någon sockerpalm ibland och att det fanns kasava (potatis) på Rapang och att lag syd hittade och åt den. Visst, det är jobbigt att bära kamera och ljudutrustning i terrängen, men vinsten blir ett mer omväxlande program.
TV-röstningen vanns även denna vecka av en norrbottning, Robban. Jag får lite tips löpande om vad som händer bakom kulisserna. Det behandlar jag när det dyker upp och då på min hemsida www.singsong.se. Jag hinner inte få all information innan jag skriver min krönika.


Det sista äventyret, 8
∑Avslöjanden"
Dramatiken i detta avsnitt utspelas inte i TV-rutan utan bakom ”lyckta dörrar”. Pål har vid ett par tillfällen stulit mat ur TV-teamets matlåda och man gillrar en fälla för honom som han fastnar i, ungefär som en varan. Reglerna säger att han skall åka ut ur tävlingen. Fusk är inte tillåtet. Pål hotar ledningen med att anklaga dem för att ha planterat ut knark på ön. Han hittade ett paket på en strand strax innan jag åkte ut. Han stoppade på sig det och mer vet jag inte om det. Nu får han ett ”straff” som egentligen inte är något straff. En deltagare, Mirre, har tydligen hittat en kiosk i djungeln trots att den är obebodd. Hon kan nämligen bjuda deltagare på choklad helt plötsligt. På den ö de är nu finns inga andra människor än de från TV. TV-teamets matlåda är en skattkista. Att stjäla ur den och åka fast är straffbart, att inte åka fast kan göra dig populär. Felet är dock lika stort och ”Super-Mirre” dalar nedåt i popularitet hos mig precis som Leif gjorde 2002 när han uppträdde osportsligt.
Den smuggling som förekommit och de matinköp som gjorts är också straffbara, men om man inte blir ertappad löper man ingen risk. Jag får eventuellt mer information om detta och lägger då ut det på min hemsida www.singsong.se
∑Skitsnack"
Programmet präglas annars av skitsnack om Johan. Det är Mille och Pål som svarar för det. Skitpratet om ”Lappen” kommer från Vincent och Lars. Det måste ha varit jobbigt för Martin att höra och se hur han chikaneras av dem som han tror är hans vänner. Det är mycket personliga pikar de utdelar och Michael tiger. Det gör inte jag i liknande situationer. Den som tiger samtycker. Det värsta med allt är att Martin tycker om dem och tror sig vara omtyckt!
∑Gränslandet"
Man kan komma ut ur gränslandet genom att vinna en tävling. Nu handlade tävlingen om balans och det såg ett tag ut som om Martin skulle trilla ur, men han skärpte sig och vann både första och andra tävlingen och fick därmed återvända. Lars har allvarligt övervägt att hoppa av men har blivit omvänd.
"Lägret"
Känslorna i lägret när Martin kom tillbaka var blandade. Han fick något av en vågmästarroll om han klarade sig kvar. Pål är grinigare än vanligt och jag tror nog att det blir värre i nästa avsnitt. Man har hittat kasava och den kan man använda ungefär som potatis. Pål vakar svartsjukt över sina domäner och släpper ingen djävel över bron. Hans position är den bästa tänkbara om han vill påverka de andra –och det vill han! Jag ser Johan, Pål, Mille jobba och att ett par tjejer skalar potatis. Vart tog Jenny vägen? Jag ser henne bara i liggande ställning.
∑Robinsontävlingen"
Äntligen en minnestävling. 2001 delade Emma och jag på vinsten, men denna gång klarade hon sig inte lika bra. Mille och Mirre till final och Mille vinner efter att Mirre har haft ledningen i tävlingen. Hon räknar dessutom fel.
∑Örådet"
Nu uppdagas det att Pål stulit mat, men det framkommer inte att han gjort det flera gånger och att han hotat TV-ledningen. Pål ljuger om att det bara är en gång och påstår att det inte finns något ätbart på ön. Den här ön är den bästa i hela området ur matsynpunkt, men man måste gå och söka rätt på maten! Äntligen sägs det rent ut att Robinson är en överlevnadstävling! Tack för det Andres Lundin. Mirre är nog ganska lättad efteråt eftersom ingen skvallrar på henne. Emma gråter efter att ha svikit Johan. Pål, Mille och Daniel skrattar och har roligt åt att de lyckats få bort Johan. Emma får sedan ”kalla fötter” när hon inser att hon nu är i klar minoritet inför kommande öråd.
∑Jojo"
Martin får heta ”Jojo” för att han åker fram och tillbaka mellan tävling och gränsland. Jag har en känsla av att han inte har jojat färdigt än!
∑Summering"
Dramatiken fick vi inte se så mycket av, men så var det ju också när jag blev skadad. Idag har jag en videotape med inspelningen av förloppet från och med att jag kom tillbaka till lägret.
Det är både kul och ledsamt att se hur de andra agerar runt omkring mig.
Jag kollade på TV hemsida just innan programmet började. Johan ledde stort i röstningen. Martin,Jenny och Robban låg också högt upp på listan. Viva Norr- och Västerbotten!
Tack TV 1 för ännu ett spännande program.


Det sista äventyret, 9
"Brakfest, kiss och bajs, svartsjuka, ilska, intelligenstest, utmattning och ändrade regler –igen!"
Kvällens avsnitt var ganska kul. Ovanstående ingredienser förekommer inte i alla avsnitt.
∑Utmattning"
Jenny är idrottare på elitnivå. Det är ingen merit i Robinson. Det betyder att man är van att äta mycket och ofta. Här blir det tvärt om. Pål var mager redan i tävlingens början. Nu är skinnet på magen lika skrynkligt som Kennys var 2001. Han är märkbart mer lättstörd än förut. Att han blir extra arg när han skadar sig under matlagningen –han öppnar nötter med yxan, är däremot inte konstigt. Det är aldrig roligt att klumpa sig, och han vet ju att det inte är någon annans fel.
∑Gränslandet"
Daniel har nu berättat att han tycker att gränslandet är rena paradiset jämfört med att vara kvar i tävlingen. Här får man ris, konserver och annan mat och behöver inte söka mat annat än om man vill komplettera. Man behöver inte heller intrigera eftersom det inte längre handlar om utröstning. Tävlingen om att få återvända till verkligheten var barnsligt enkel. Man fick två kärl ett på tre liter och ett på två. Det gällde att mäta upp två liter med hjälp av dessa. 3+3 är 6. 6-4 är två. Fyll alltså trelitersmåttet två gånger och häll över i fyralitersmåttet. Det som blir över är två liter. Vincent tänkte mest logiskt och visar därmed prov på överlevnadskonst. I överlevnad gäller det att kunna använda hjärnan.
∑Matfrågan"
På den ö man är på nu under tävlingen finns det mat om man rör på sig. På Tengah fanns det i princip ingenting kvar att ta vara på. Men, där kunde man smuggla och köpa mat.
Att deltagarna svälter är nog mer en fråga om att de inte vågar lämna lägret av rädsla för att de då inte kan bevaka sina intressen.
∑Robinsontävlingen"
Först en brakfest med obegränsad tillgång på mat och alkohol. magen pallar inte för detta och det tror jag att alla deltagarna fattade. De kunde ändå inte låta bli att vräka i sig så mycket att en del spydde efteråt. detta hände också på vårt ”korvgubbeparty” 2001. En del spydde för att orka äta mer! Kvällens andra överraskning var att man fick en bekväm bädd och måste försöka hålla sig vaken trots fylld mage och berusning. Vincent dricker inte alkohol och hade därmed ett drömläge. Det är inte konstigt att han blev ilsken när tävlingen avbröts i gryningen av tekniska orsaker. Den ändrades till en gissningstävlan och därmed spelade uthålligheten –en viktig överlevnadsingrediens, ingen roll längre. Vincent sparkade till en lykta eller fackla i ilskan och Emmas tröja som låg på marken brann upp. Daniel somnade först och fick en biljett till gränslandet. I den här tävlingen gick det dåligt även för Emma och Mirre. Flera av deltagarna kissade och/eller bajsade på sig eftersom de inte fick lämna hängmattan. Pål vann gissningstävlingen och vann immunitet i örådet.
∑Smörande"
Mirre fortsätter att jobba med hår och är på det sättet nästan oumbärlig för de tjejer som vill vara ”fina” i TV. Hon undviker att visa ilska över Påls angrepp på hennes sätt att klara hungern.
∑Örådet"
Nu får man se den tidigare visade vågen. Deltagarna har möjlighet att låta en deltagare bestämma vem som skall röstas ut. De väljer att låta allt förbli vid det gamla. valet står mellan Pålpakten och Emmapakten. Mille sviker sin nya käresta och röstar på sin tidigare kompis, möjligen av svartsjuka. Vincent, som gjort sin bästa period hittills, röstas ut och får åka till Johan och Robban på Rawa. Mirre klarade sig undan med blotta förskräckelsen.
∑Summering"
Nu är det sex deltagare kvar. Nu finns ingen plats för en pakt utan nu måste alla mygla mellan varandra och försöka vara trevliga, hjälpsamma och ”du och jag-mässiga”. Vem som kommer tillbaka från gränslandet kan vara avgörande för fortsättningen.
Vincent gjorde ett bra intryck på mig denna gång. Han växer upp som alla andra och kommer nog att lägga av med sitt barnsliga sätt om ett par tre år. Han får min röst denna vecka. Jag ser att många varit in på Aftonbladets hemsida och röstat på mig. Tack för det!
För första gången är det inte en norr-eller västerbottning som toppar TV:s topplista.


Det sista äventyret, 10
∑Förspel"
Daniel kommer tillbaka efter att ha vunnit tävlingen i gränslandet. Mikael säger att han lagt sig av rädsla att direkt bli utröstad. Vissa pangar sitt eget namn med slangbellan och underlättar därmed för motståndarna. När Daniel kommer tillbaka blir det tjafs mellan honom, Mille och Pål om lojalitet mellan tidigare och senare pakter. Pål är ändå dödssäker på att hans ”syjuntepakt” skall leva vidare, men klantar sig i ”robinsontävlingen” och hamnar i gränslandet. Emma är säker på att Jenny tänker rösta på henne och anser att det är orättvist? Sanningen är väl att ingen tycker att det är rättvist när just han eller hon blir utröstad. Emma åker till okänd strand med Mariana (kanske inte så okänd eftersom Vincent tydligen beskrivit den för henne). Här kan de i lugn och ro lägga upp en plan för fortsättningen och med Vincents matförråd blir det nog ganska mysigt. Hela gänget är delat i jämnt två halvor efter Påls förlust och nu gäller det att vinna över en deltagare. Mirre, som är det största hotet, gör då sitt stora taktiska misstag. Hon erbjuder sig att rösta på Jenny som varit hennes kompis fram till nu. Emma och Mariana nickar och låtsas vara med, men skvallrar sedan för Jenny som nu anser sig sviken av sin vän och går med på att rösta bort Mirre.
∑Robinsontävlingen"
Jag har antytt det tidigare och jag gör det igen. Mirre är jätteduktig och mycket populär bland tittarna. Hon är jättebra på att hålla upp en hand i luften, det blev en hinktävling när hon var i farozonen. Hon vann en ”bygga torn med klossar-tävling” 2002 och då blir det en sådan tävling nu när hon åter är illa ute. Det finns massor av färdiga tävlingar att välja mellan.
Denna gång gick det tyvärr åt fanders och hon åker ut. Av dem som var kvar tycker jag att hon och Martin är de enda som jag kan se som mest värdiga vinnare (med min måttstock).
Nu skiner solen mer och mer på Emma som visar sig vara mycket listigare än vad någon kunnat tro. Hon är varm, söt och sympatisk. Hon flyter med och undviker att såra någon. Hon skaffar sig lojala medlöpare och det skulle förvåna mig om hon inte lyckas gå hela vägen. Eftersom hon följer reglerna som ju tillåter intriger är det OK. Hon följer däremot inte reglerna när det gäller smuggling och kontakter med utomstående och det är inte OK.
2001 smugglades inget annat än lite cigaretter.
Det var festligt att följa hennes minspel i örådet och efteråt. Allt gick enligt plan. Hon som själv nu svikit pakten med Johan och Robban svek nu ”syjuntepakten” och är därmed med största sannolikhet en av de fyra på plankan.
∑Örådet"
Man röstar gemensamt fram Daniel att avgöra vem som skall bort och han väljer Mirre för att hon vänt kappan efter vinden. Det har emellertid även Emma gjort, men det tänker han tydligen inte på, eller också är han realist och inser att Mirre inte är någon kul konkurrent på plankan. I det här skedet när det dragit ihop sig till finalplats finns ingen lojalitet annat än mellan de fyra som ger sig fan på att just de skall stå på plankan. Då handlar det också om självbevarelsedrift och då kan inte Mirre, plankspecialisten, få vara med.
∑Vad händer nu?"
Nästa vecka vinner någon i gränslandet och återvänder. Den enda chansen denne har att bli kvar till plankan är att vinna robinsontävlingen. Alternativet är utröstning. Kommer han sist i robinsontävlingen är det gränslandet igen utan vidare chanser!
Jag tror inte att Emma vill rösta bort sin kära Mille, och hon har Mariana på sin sida. Daniel håller på Emma och Mariana. Jenny är den som envist hållit fast vid Pål och hon måste sitta mycket löst nu! Trösten hon fick av Emma och Mariana var bara ett spel för att få henne med på rätt sida i örådet. Jenny visar tyvärr ingen som helst tåga. Var är hennes tävlingsinstinkt?


Det sista äventyret, 11
∑Svekavsnittet"
Jenny lurades av Emma och Mariana att lägga sig i robinsontävlingen. Hon svalde betet med krok och sänke utan att tänka efter färdigt. Daniel sviker den som hjälpte honom tillbaka och försvarar sitt beteende som om han inte i stället skulle ha kunnat rösta på Mille som han ju ändå hade irriterat sig på. Mille sviker sin nya kärlek genom att viska ”jag älskar dig” till sin gamla dito och sin gamla genom att redan ha bytt ut henne mot Emma Andersson.
∑Gränslandet"
Pål vantrivs med sin nya, anonyma roll och vill naturligtvis tillbaka in i handlingen igen.
Problemet är, att han inte bemästrar det gamla malajiska blåsröret! Mikael lyckas som ende tävlare att få en träff och en biljett tillbaka. Annars ser det inte ut att gå någon nöd på invånarna i det lilla landet. Mikael hade systimatiserat sin tillvaro där och kunde på så sätt bibehålla sitt goda humör och sin goda fysik.
∑Lägret"
Mikael hälsas välkommen tillbaka och möts av beundran. Han tror nog att han har en chans att bli kvar, men läpparnas bekännelse är inte alltid att lita på. Daniel, som han tidigare medvetet förlorat mot för att denne skulle få återvända, röstar kallsinnigt ut sin räddare.
Mikael har tränat fysiskt varje dag och nu är alla rädda för att det skall bli en fysisk tävling.
De är också rädda för Jenny av samma anledning, och därför luras hon av Emma, Mariana och Daniel att hon skall röstas ut. Hon går på det och väljer att förlora robinsontävlingen för att komma till gränslandet. Daniel har tagit över den viktiga posten som mat och eld fixare.
Han diskar och lagar mat så att feministerna borde ge honom en medalj.
∑Pristävling"
Det var fler tävlingar av det här slaget tidigare år. 2001 vann Jan-Emanuel en korvgubbe och Jag och Emma delade på förstaplatsen och vann mest pengar till en auktion där jag köpte en tandborste . Tommy och Zubeyde vann ett bad med klippning, tvättning och föning. Rena kläder, mat och dryck. Jag vann biobiljetter till en kass film som Jan-Emanuel fick välja.
Den här gången Var det anhöriga eller vänner som fått resa ned till ön för att tävla om en natt med sin anhöriga eller sin kompis. Jennys kompis vinner och plötsligt finns det tre norrbottningar i arkipelagen, åtminstone för en natt. Den här gången sprutade inte tårarna på alla inblandade. Värst var det nog för Mille som nu tvingades möta den flickvän han svikit under sin övistelse. Jag ser att han viskar ”jag älskar dig” i hennes öra men han klarar inte av att kramas och kyssas ordentligt. Emma tittar ju på! Mille har tidigare huggit sig i benet med yxan och fått sy ett helt stygn, så han är ju inte bara vissen i knoppen utan också i kroppen.
∑Robinsontävling"
Äntligen en tävling där man måste tänka innan man kastar sig iväg. Emma klarar den detaljen bäst och vinner överlägset. Stor eloge till henne för detta bevis för att hon inte har silikon i också i hjärnan. Hon är förtjänt av sin lycka och jag hör henne säga för sig själv ”nu vinner jag hela robinson”, och det kanske hon gör. I sällskapet som är kvar kan hon gott få göra det!
∑Öråd"
Allt är ju klart i förväg, Emma har också hunnit skvallra för Mikael att han skall bli utröstad så han har hunnit förbereda sitt avskedstal. Han går med flaggan i topp. Han ligger etta på svt hemsida och har äntligen uppmärksammats av tittarna. Daniel sviker sin kompis precis som Mille gjorde med Vincent och Emma med Robban och Johan. Med sådana vänner behöver man inga fiender!
∑Kuriosa"
Reportern Niklas Svensson har nu lagt ut sin robinsonbok på nätet www.robinsonboken.se
Där kan man rösta på vem man helst skulle vilja ha med sig på en öde ö. Jag ligger tvåa, 30-40 röster efter Martin Melin. Skall vi ha en norrbottning som etta? Det finns möjlighet att rösta på någon av oss som varit med. Stockholmarna är många, så chansen att någon av oss skall ha en chans beror på er! Mobilisering måste till i så fall för att visa att vi kan.
∑Nästa avsnitt"
I gränslandet verkar det bli roulett om vem som skall få komma tillbaka. Det försämrar Jennys chanser eftersom fysiken då inte spelar någon roll. Vem som helst kan ha tur. Oavsett vem som vinner kommer den personen att åka ut så det visslar om det. Leden har slutit sig. Robinsonmässigt är det nu blåbären som är kvar, jag höll på att tänka ”som vanligt”!


Det sista äventyret, 12
"Det börjar bli dags att summera årets Robinsontävling"

I mitt tycke har den kännetecknats
av många oegentligheter som smuggling, stöld, hotelser, svek, falskhet och extremt mycket paktbildning.
Vad tycker svenska folket om det?? Jag har roat mig med att gå in på Svt hemsida, där man skall kora ”svenska folkets Robinson”, och räknat ut medelpoängen för alla deltagare. Om man bara ser till den ligger Norrbotten i topp. Nu kommer TV att göra så att det inte blir den som har högst medelpoäng som vinner utan det är viktigast hur länge man myglat sig med i tävlingen.
”De fyras gäng”, de som ser ut att bli finalgänget, ligger lägst i popularitet.
På Robinsonbokens hemsida www.robinsonboken.se röstar man med sin mailadress på vem som skall bli ”alla års riktige Robinson”. Där ligger Norrbotten i topp just nu, men Värmland har insett att det kan vara en fjäder i hatten för Vildmarkshotellet, så Roger Ohlsson avancerar med raketfart! Han har mycket bra draghjälp just nu, och jag tippar att han vinner.
I Expressen har Cecilia Hagen skrivit att hon tycker att Mille är mesig och ryggradslös. Det borgar väl för att han blir årets Robinson? Hon var inte nådig mot Emma heller, så där är väl den andra vinnaraspiranten.
∑Kvarvarande"
Emma tycker att den nuvarande kombinationen är bäst. Hon vill inte att någon skall bryta sig in i den. Det är klart att vår balanskonstnär Martin hade blivit svår i final, likaså Pål. Hon håller ställningarna genom att hålla ihop med Mariana och Daniel. Tror någon att hon tänker rösta ut sin kärlek?
∑Gränslandet"
Alla hoppas nu på att få den sista platsen i finalen. Tävlingen blev inte som jag trodde, ett enkelt roulettspel om platsen. Nu gällde det att med hjälp av symboler i kanten av rouletten, komma ihåg vilka snäckor som plockats bort och var det fanns snäckor kvar.
Först säger Anders att den som först inte får upp en snäcka åker ut och sedan när det blir Pål får både han och Jenny försöka igen. Detta är tveksamt. Jag tycker att Jenny vann!
Pål vänder alltså tillbaka. De kvarvarande i Gränslandet får veta att de får rösträtt i örådet och uppmanas att välja en kandidat att rösta ut. De enas om Daniel som de tycker är falskast av alla.
När man kommer tillbaka till Gränslandet bjuds det på skräpmat och vin.
∑Mottagandet"
Pål hade nog inte förväntat sig att han skulle bli så svalt välkomnad. Stämningen är trist, humorn lyser med sin frånvaro, som Pål säger. Pål beskriver också årets tävling ungefär som jag gjort i de här artiklarna. Mycket fusk, lite jobb, gnäll, misstänksamhet, humorbefriat och liten likhet med tidigare program när det gäller svält, umbäranden och kamratskap.
"Uppeppning"
Anders dyker upp i lägret medförande Pizza, sallad och vin. Han lovar att allt kan konsumeras utan risk att det påverkar någon tävling. Klang i glasen och in med Pizza i holken alla är glada
och sammansvetsas ytterligare.
∑Robinsontävling"
Den som vinner får immunitet och går till final, medan den som förlorar mister sin rösträtt i örådet. Ännu en minnestävling, denna gång om hur mycket man minns av tidigare programår. Jag och Emma klarade ju en minnestävling bäst förra gången men här hade jag förlorat. Jag hade bara sett tre avsnitt av Robinson när jag sökte. Mariana och Daniel går till en finalomgång som Daniel vinner. Pål kommer sist, förlorar sin rösträtt i örådet och inser förmodligen att det är kört!
∑Öråd"
Deltagarna har misstänkt att gränslandstrion kanske får rösta och blir synbart lättade när de är ensamma i ringen. När de avlagt sina röster kommer överraskningen. Trion dyker upp, och Pål ler! Resultatet avslöjas inte, men eftersom ”de fyra” har majoritet när Pål inte får rösta, vågar jag sätta en slant på att han åker ut.
∑Final"
På lördag träffas vi hela gänget i TV-huset i Stockholm. Då först avslöjas vem som blev utröstad och de som varit med efter sammanslagningen blir förmodligen inblandade i slutomröstningen om vem av dessa fyra ”överlevare” som skall bli årets Robinsonvinnare. Vågar jag gissa att någon av dessa ”överlevare” dessutom koras till ”Svenska folkets Robinson” trots att en minoritet röstat på dem?
Programmet blir två timmar, sedan minglar vi (Maj-Lis följer med mig som i Kittelfjäll) och därefter buss till Spy Bar där buffé väntar. Det skall bli kul att träffa deltagare från tidigare år, men mest att få träffa Johan och Martin, mina favoriterdeltagare.


Det sista äventyret

"Final!"
De kommo från öst och väst, de kommo från syd och nord och alla hade de TV-huset på Gärdet i Stockholm som mål. Jag och Maj-Lis landade ca 12.15 och var på hotellet redan vid tvåtiden. Vi fick ingen mat på flyget så det blev lite snabbmat att ta upp på rummet. Allt sköljdes ned med champagne. Det var ju alla hjärtans dag.
Kl 19.20 var det samling i TV-huset och där kunde man se deltagare från alla årgångar samt den person var och en hade valt att ta med. Det blev ett allmänt minglande och ett par kära återseenden för mig, Sara, Sofie och Andreas från min årgång. Men även Tommy, Jan –Emanuel och Jan Dienkenspiel (de som röstade ut mig 2001) var där och vi pratade civiliserat med varandra. En skvätt Champagen och sedan in i studion där vi placerades årsvis. Jag gick fel och satte mig hos 2001 (det kändes rätt!). Jag fick flytta övertill 2003. Vi såg det sista programmet med öråd och utröstning av Pål, som jag förutspått. Applåder och annan spontanitet kommenderades fram och det har jag lite svårt för. TV:s återblickar visade tydligt vad de själva anser att programmet skall vara. Det var hur Martin Melin fick sk ”topp-massage”, Det var glimtar från hur ”det rycker i baguetten” och liknande grejer. Ingenting om överlevnad var tydligen intressant. Tre personer var klädda i skinnkläder, Erold (lite snarlikt en indian), Roger Ohlsson i skinnskjorta och remjeans och så jag i läderhatt och Cress-jeans.
Många av de andra deltagarna var rejält uppsnofsade.
∑Röstningen"
Robban försökte stjäla kvällen när det var dags för de kvarvarande efter sammanslagningen att rösta på de två finalisterna. Blågrön som ”Hulken” stoppade han sin röstlapp i munnen och försökte svälja den. han storknade och hostade ut den så att den gick att läsa i alla fall. Nästa manöver var att han kastade sig fram och tog Robinsonstatyetten, vräkte sig handlöst över bordet bakom vilket Anders Lundin och Harald Teutiger stod, kom på fötter igen och sprang på stolsryggarna upp över 2003 års läktare. När han kom högst upp slängde han sig ner (det är högt!), och konstigt nog blev han inte skadad. Han fråntogs statyetten någonstans i gångarna där bakom. Före och efter hans uppvisning röstades det som vanligt. Det blev övervikt för Emma och som ni vet fick hon kraftig övervikt av röster också från svenska folket som trots att de inte ser på programmet lämnade nästan 400 000 röster. En del av hennes röster kanske kom till när Vincent gick ner och förärade Mille en levande orm och Mille skrek av rädsla och kastade sig bakåt.
∑Vinnaren "
Emma utropas som vinnare och alla jublade och man blåste in guld och silverkonfetti över scenen. Blixtrna falmmade från fotograferna. Expressen höll upp sin löpsedel med Emma på och allt var jättegulligt. Champagne till alla och en stunds mingel innan bussen för oss vanliga avgick till Spy Bar. Super-Emma åkte limousin.
" Den vanliga frågan, vann rätt person?"
Som många tolkar ordet social så är det ju rätt. Man är då sällskaplig, skrattar och pratar, håller med den som man pratar med just nu, lovar och bryter löften, fuskar när man själv tycker att det passar bra, gör överenskommelser om hur finaltävlingen skall vinnas, lovar pengar åt dem som då inte kommer på ”pengaplats” och så sviker man allihop.
Jag tror att alla de som nu tävlade om finalplatsen skulle ha gjort likadant. Därför är det rätt person som vann –av dem som var kvar!
∑Spy bar"
Detta vattenhål för nöjestörstande stockholmare är inget vattenhål för sådana som mig. Det är rörigt och mycket bullrigt, folk går dit för att titta på kändisar –till och med på mig. Vi fick två biljetter var att byta mot öl eller ett glas vin. Vi pratade mest med Andreas föräldrar som tackade mig för allt fint jag skrivit om honom. En del, även från Norrbotten, undvek mig förmodligen av motsatt orsak och hälsade inte ens. Vi gick redan vid halvettiden.
∑Svenska folkets Robinson 2003"
Tävlingen om denna titel har pågått på SVT hemsida där man fått rösta procentuellt på deltagarnas egenskaper. Här har Norrbotten hävdat sig bäst. Jag tror att TV:s drömscenario var att Emma skulle bli årets Robinson och Mille svenska folkets Robinson genom att man tog snittpoängen gånger antalet veckor man varit med. Det gjorde att bl a Leif,Robban, Mirre, Johan och jag inte kunde vinna trots högre poäng. Men, dom sket sig. Martin Suorra hade ju också varit med lika länge, om än i Gränslandet. MARTIN SUORRA BLEV SVENSKA FOLKETS ROBINSON och fick det specialtillverkade priset. Väl unnat kompis!!
∑Alla års ”riktige Robinson”
En tävling återstår. Tävlingen om vem svenska folket väljer bland 107 deltagare att bli
Alla års ”riktige Robinson”. Detta är tävlingen som några av våra norrbottniska tidningar envist vägrar att informera sina läsare om. Herre Gud, tänk om en norrbottning vann! Vilken skam för finkulturen. Som tur är för deltagare från andra delar av landet skäms man inte där, utan där informerar män även om detta ”skräpprogram” som ingen borde titta på, rösta om eller ens erkänna att man tittar på. Kolla på www.robinsonboken.se
Ni kan vinna en resa eller robinsonboken. Försök inte hjälpa oss norrbottningar genom att klumprösta med många mailadresser. Då dras alla rösterna bort och ni missar vinstchansen.
Någon välvillig vän av mig hade lagt in ca 200 röster på mig och de ströks förståss. samma har hänt med alla som är i ledningen. Här kan ni hjälpa eller stjälpa oss från Norrbotten!
∑Äventyret är över"
Jag tror att de flesta med mig drar en suck av lättnad, kanske också över att man som jag inte har tv3 och alltså inte kan titta på fortsättningen som i sommar inspelas på Tengah - en skövlad ö som behöver 10-20 års lugn och ro!
Grattis än en gång till Martin Suorra som drog det längsta strået och blev ”Svenska folkets Robinson”. Tack alla ni som läst mina rader och tack för alla snälla ord jag fått mottaga från många av er på ”stan” eller på mail. Jag ångrar inte mitt deltagande som gett mig många nya vänner över hela landet. Nu börjar snart ”Nya Robinson" ! Har ni sökt?Till 2012 års Robinson blev jag tillfrågad om jag ville vara med. Det ville jag. Jag var på första castingen och det gick br strax före den andra bröt jag två revben. Jag var tvungen att äta mycket värkmedicin innan jag åkte ned till Stockholm. Det och smärtan gjorde att mitt blodtryck gick i höjden och läkaren antecknade det som en risk! När jag kom hem beställde jag tid på min vårdcentral och fyra dagar efter castingen mätte man mitt blodtryck ivarje halvtimme under 25 timmar. Helt normalt igen. Jag gick igenom en stor läkarundersökning och alla mina värden är perfekta (även jämfört med unga människor). Jag postade allt till ITV och bad dem lämna över resultaten till läkaren. Dom höll mig på halster in i det sista och skyllde då på hälsorisk! I realiteten var det för att TV4 och ITV hade olika åsikter om min medverkan. Jag hade fyllt 71 år och den äldste närmast min ålder som kom med var 55 år! Synd, för jag tror jag hade klarat mig bra!

Tack alla ni som röstade fram mig till "alla års bäste Robinson". Det värmer att ni tyckte så bra om mitt sätt att fungera i miljön där nere.
Vi ses på ”stan”.


 
Save